AI i juridisk praxis 2026: ChatGPT och Copilot är den nya standarden.

7 av 10 advokater använder AI flera gånger i veckan

De flesta advokater i Tjeckien använder redan artificiell intelligens baserad på språkmodeller. Sju av tio uppger att de arbetar med AI minst flera gånger i veckan. En tredjedel gör det dagligen.

Att gå från noll till 70 % på tre år är en nästan unik införandetakt för ny teknik inom juristprofessionen. Tidigare har ett högt tempo för införande av ny teknik exempelvis setts vid övergången från tryckta lagböcker till elektroniska databaser eller från post/fax till e-post. Men även då skedde förändringen över fem till tio år, inte tre.

Förändringstakten innebär att vissa delar av det juridiska ekosystemet fortfarande anpassar sig. Angelägna frågor väcks, till exempel hur arbete som inte utförs av en människa ska debiteras. Och hur man avgör när resultatet verkligen håller hög kvalitet och när det bara ser formellt korrekt ut. Vissa klienter kan fortfarande uppfatta AI-stöd som en oönskad genväg och inte se den nya möjligheten för advokaten att granska ärendet betydligt mer ingående. I andras ögon blir användningen av AI tvärtom en del av advokatens yrkesmässiga omsorg.

Vad ska automatiseras? Jurister ser störst potential i rättsutredningar. Den främsta adoptionsbarriären är precision.

I dag använder hälften av de tillfrågade AI för idégenerering och sammanfattning av dokument. 4 av 10 använder AI för att utreda lagstiftning och rättspraxis eller för att göra grammatiska och stilistiska justeringar av resultat.

När yrkesgruppen snabbt skaffar sig erfarenhet förändras också synen på var AI kommer att användas under det kommande året. Störst förtroende sätts till rättspraxisundersökningar, där upp till tre fjärdedelar av respondenterna planerar att använda AI. Intresset för hjälp med att utforma avtal har ökat markant. Intresseökningen syns dock inom samtliga undersökta områden.

Endast tolv procent av respondenterna uppgav att de inte planerar att använda AI under de kommande tolv månaderna. Även om nästan alla planerar att använda AI beror den faktiska användningsgraden på om verktygen erbjuder tillräcklig precision, källhänvisningar och rättslig säkerhet. Plan och verklighet kan därför skilja sig avsevärt i praktiken.

Vad skulle motivera advokater mest att använda AI oftare? På första plats kommer kvaliteten på juridiska resultat (73 %), på andra plats garantier för säkerhet och sekretess (54 %) och på tredje plats integration med redan använda verktyg och processer (35 %).

Advokater använder främst juridiska verktyg utan AI-funktioner eller AI-verktyg utan juridisk specialisering

I skärningspunkten mellan dessa finns hittills endast 35 % av advokaterna.

I undersökningen delade vi in juridiska verktyg i juridikspecifika system som använder verifierade källor och allmänna modeller utan fullständig tjeckisk juridisk kontext. De flesta system som används för juridik utvecklades före genombrottet för generativ artificiell intelligens. De bygger på sökning efter originaltexter utifrån namn eller nummer, alternativt nyckelord. Sådana system används av 82 % av advokaterna.

En del av dessa system börjar lägga till AI-funktioner, särskilt i form av smartare sökning, som totalt 28 % av advokaterna använder. Endast 7 % av advokaterna har börjat använda juridikspecifika system som bygger på AI-språkmodeller.

AI i någon form inom juridikspecifika system används därmed av 35 % av alla advokater.

Användningen av allmänna, icke-specialiserade modeller är däremot betydligt större. Endast några få procent av respondenterna har inte använt någon av dem för arbetsuppgifter.

Bland de allmänna AI-modellerna vinner ChatGPT överlägset. För detta verktyg undersökte vi dessutom om det rör sig om en betalversion eller en gratisvariant. Fördelningen är ungefär densamma. Möjligheten till en gratisvariant av allmänna verktyg bidrar definitivt till deras stora popularitet.

Den snabba utvecklingen och pressen skapar risker

Skillnaden mellan den snabba användningen av AI för vissa arbetsuppgifter och den låga användningen av AI specialiserad för juridik är ett av de tydligaste resultaten i hela undersökningen. Respondenterna förväntar sig rättsutredningar i komplexa dokumentsystem med hög precision och rättslig säkerhet, förutsatt att känsliga data hanteras säkert. Hittills består verkligheten främst av erfarenheter av allmänna verktyg som ChatGPT och Gemini, vilka inte fullt ut kan uppfylla dessa krav.

Allmänna modeller som inte är juridikspecifika hämtar kunskap från det offentliga internet, där korrekt information, föråldrade texter och lekmannaåsikter ligger sida vid sida. Vissa viktiga rättskällor kanske inte alls är tillgängliga för dem. Slutsatserna kan därför vara felaktiga eller innehålla hänvisningar till lagar eller domar som i själva verket inte finns. Dessutom är dessa fel svåra att upptäcka, eftersom resultatet vid första anblicken framstår som formellt korrekt. Det skapar en enorm risk för både advokaten och klienten.

Hela marknaden befinner sig mitt i en snabb teknisk förändring. Produkterna som tillhandahöll juridisk information före genombrottet för språkmodeller har ännu inte förändrat sin grundläggande arkitektur. Nya produkter har ännu inte skaffat sig trovärdighet på marknaden. Och användarna undersöker var AI ger verklig nytta och hur den kan integreras i juridiskt arbete så att den blir ett stöd, inte bara ytterligare ett verktyg i listan.

Hur går man vidare med AI-teknik på ett enkelt och säkert sätt?

Testa ett AI-verktyg som lämpar sig för juridik eller tillför juridisk kontext till allmänna modeller.

Vid valet av ett specialiserat AI-verktyg är det lämpligt att beakta följande 5 kriterier:

• Kvalitet och fullständighet hos källor: arbete med aktuell rättspraxis och lagstiftning i sin helhet. Exempelvis inte bara rättspraxis från Nejvyššího soudu, utan domar från domstolar på alla nivåer.
• Precision och verifierbarhet av resultat: för juridiska rättsutredningar är det viktigt att verktyget anger exakta hänvisningar och att det är enkelt att granska primärkällan.
• Integration i arbetsprocesser: enkel användning i det dagliga arbetsflödet, antingen via ett webbgränssnitt eller genom anslutning till befintliga verktyg och system.
• Säkerhet och datahantering: tydliga regler för hantering av frågor, dokument och känslig information, inklusive fortsatt användning eller lagring av dem.
• Prismodell och flexibilitet: AI-tekniken förändras snabbt, och fleråriga åtaganden kan vara ett stort hinder.

Allmänna modeller (ChatGPT, Gemini, Claude) med juridisk kontext

Även allmänna verktyg kan utan tvekan användas för mer kvalificerade delar av det juridiska arbetet. Men de behöver tillföras en fullständig och verifierad kontext. Antingen genom att ladda upp den konkreta lydelsen av en lag eller dom via användargränssnittet, eller genom att koppla modellen till en kontextkälla. ChatGPT införde möjligheten att ansluta till en specifik, till exempel juridisk, kontext i mitten av 2025. På liknande sätt Anthropic och Claude. Det kallas MCP (Model Context Protocol). Anslutningen kan vanligtvis göras av alla användare om det finns en tjänst att ansluta till. DirectCase erbjuder en tjänst för att ansluta verifierade lagar och rättspraxis i kontexten av tjeckisk rätt.